Fräsets utställning i Uppsala blev årets första. Det är rutin att medlemmarna i Föreningen Vangoran tar ett gruppkort när vi träffas på utställningar men här var vi ensamma så då fick det bli ett gruppkort på oss. Tre katter, tre domare – tur att vi var tre som kunde bära.. Alla fick sina cert och Meta blev dessutom Champion.
Nu är det dags för årets sista utställning och som så ofta är det i Västra Frölunda på Ädelkattens utställning. Lite ovanligt att vi ställer en söndag men det var flest kompisar här då och det gav också lite tid för Jul på Liseberg under lördagen.
Alla tre katterna som vi har med (jo, de finns i burarna på bilden) har skött sig bra och fått sina cert men mycket mer har det inte blivit. Då var det ett plus i kanten att det var tidig hemgång tillåten så vi var ute ur hallen redan klockan två.
Nu har vår första angorakull kommit! Dessie fick utan problem fem fina kattungar tidigt på onsdagens morgon. Tage är inte överdrivet intresserad av sina avkommor än så länge men flera av de andra har varit och hälsat på. Dessie tar det lugnt och har hanterat det hela utmärkt.
Vad vi kan se är det en svart-vit hane, en blå hona, en svart-vit hona, en röd hane och slutligen en röd-vit hane. Det kommer bilder, tills vidare nöjer vi oss med en film:
Det kan vara ett äventyr att ställa tre katter. Om två av dem är fertila hanar ökar spänningen. När man dessutom bor på hotell med dem kan det bli onödigt spännande…
Allt har dock gått bra med både resa, hotell och utställning. Alla katterna har fått sina cert med fina bedömningar.
Kattkompaniet har intagit Tånga Hed! Inte en beväring så långt ögat kan nå men gott om katter på Spinneriets utställning. Vi har med oss oss Meta (ex2), Dessie (CAC) och Tage som fick Ex1 på sin första utställning.
Nu har vi kommit hem från Finland med en ny liten katt. Den här gången blev det en Turkisk Angora, en liten svart-vit pojke född 2017-09-21. Han heter FI*Elekatin Pulun Taavi men vi kallar honom för Tage.
Mitt i allt ljust och glatt med studentfirande, semester och utställningsförberedelser var vi tvungna att ta det svåra beslutet att låta Xena somna in. Hon har haft juvertumörer en tid men vi märkte att hon började få ont vilket gjorde det svåra beslutet lite lättare. Vår flock är en stor personlighet fattigare.
Arne har efter en längre tids sjukdom och två stora canceroperationer nu fått somna in. Han lämnade oss lugnt och stilla på skärtorsdagen och hemmet är inte som förut. Vem ska nu tugga på alla plastpåsar? Han skulle fyllt femton i juni och har växt upp tillsammans med Josefin. De två har varit oskiljaktiga och fostrat varandra. Nu får Josefin använda allt hon lärt sig på Staffan istället.
Efter ett par dagar som ett plåster på Annika klämde Thea till sist ur sig två små fina kattungar med Emil som stolt pappa. Det är en svartaugoti hane:
och en röd hona:
Pojken greppade inte riktigt det där med att dia i början så vi fick stötta de första dygnen innan han greppade en tutte. Sedan satt han fast!
Tjejen är visserligen inte någon sköldpadda men hon beter sig som en. Piper, kämpar, buttar, klänger och tar allmänt för sig i bolådan. Har brorsan favorittutten får han veta att han lever och har hon lagt beslag på den kommer ingen i närheten.
Idag fyller S*Lejongapet’s Staffan Strepsils (jepp, han är döpt!) hela fem veckor. På bilden ovan är han lite yngre, fyra veckor, och tillsammans med sin mamma, S*Lejongapet’s Petra Petidin. Nu har han med råge passerat 600 gram och busar med pappa, FI*Ilveslinnan Edirneli Erdemir.
Han har ätit kattungemat i några veckor, idag var det premiär för (uppblött) torrfoder som variation. Mycket uppskattat efter fotograferingen.
